Barndom
Kategori: Allmänt
Rätt egendomligt att jag inte hört eller förstått vad allice varit med om i sin uppväxt. Hon har först nu berättat hur fint hon hade det hos vår farfar och farmor och hur älskad hon var i sin uppväxt men också hur hårt hon tog det när dom gick bort och hur svårt det var att komma tillbaka till våra föräldrar. Hon har berättat hur utstött hon blev av sin syster svea och hur vår mor arbetade och inte kunde eller han visa ömhet och kärlek varken mot henne eller mot oss, för att inte tala om far som inte hade någon skyldighet att bry sig om barn för det ansågs vara ett fruntimmergöre och då hade man ansetts för att vara ett fruntimmer, som man sa på den tiden. Det egondomligaste i detta tycker jag är att hon har haft så fin kärlek till sina barn och uppfostrat dom så fint, alla har blivit så lyckade som man över huvud taget kan begära. Efter vad hon sagt så fick hon inte mycket hjälp av sin dåvarande man och hon har inte mycket över för honom.
Min syster svea minns jag så väl att hon gjode allt för mig och tog hand om mig så väl som om hon varit mamma till mig. Synd att hon blandade in sig i för detta russelianarna. Det gick aldrig att tala med henne om något för då gled hon alltid in på religionen så därför så undvek jag henne och nu är hon borta sen lite mer än ett år